Vilken storm!

Sitter här och tittar ut på stormen utanför fönstret och inser att det blåser nästan lika mycket där ute som inne i mig. Det är kallt och blåsigt i mig just nu och förödelsen denna blåst lämnat efter sig är stor. Pratade med exet igår om vad vi håller på med och att han faktiskt måste bestämma sig snart. Mitt i samtalet som aldrig hann avslutas på ett bra sätt insåg jag plötsligt att jag måste nog säga upp vår bekantskap. Jag insåg plötsligt varför jag inte är mitt vanliga jag. Han gör så att jag mår dåligt nu och jag kan inte ha det så längre. Jag måste se till mig själv först och det kommer göra så förbannat jävla ont. Men som sagt så hann jag inte avsluta det igår för en kompis kom och hämtade upp mig för en omgång biljard. Skickade därifrån iväg ett mess och frågade om jag fick komma över lite senare och reda ut allt eftersom jag tyckte det hängde i luften nu. Men svaret blev då att han inte var hemma och att han skulle ringa idag för att bestämma när vi kunde träffas. Allt blir bara så jävla mycket jobbigare när man ska dra ut på det mer än nödvändigt. Känner att risken finns att mitt mod försvinner tills dess och jag går med på ännu en omgång väntande. Men jag ska försöka vara stark trots att jag vet att det är han jag vill vara med. Jag tror tyvärr inte jag kommer hitta någon som matchar mig så bra som han men jag kanske kan hitta någon som får mig att må bra igen.